Mamma

Kampen jag går igenom nu är kampen mellan förnuftet och känslan,det är en svår kamp att få dessa två synkade. Är dom inte synkade kan man lätt hamna ur balans,vilket jag har gjort nu. Alla redskap jag har som hjälper mig mot den rätta känslan,är helt otroliga igentligen. Jag kämpar med mig själv hela dygnet,men lyckas ändå hålla mig hyfsat i bra skick. Jag är faktiskt en mamma, har en underbar dotter som jag måste ta hand om hela dygnet,och sen så är jag ju sambo oxå och för att hålla han kvar så måste jag ju vara lite snäll oxå =) Jag beundrar mig själv faktiskt när jag sitter här och tänker,är tacksam för att jag är den jag är,och är tacksam för att jag fått den största gåvan på denna jord, och det är att bli en mamma.


Kommentarer
Postat av: camihlla

Att titta på sitt barn tar en igenom det man inte trodde förr. ler hoppas du blir bättre snart

2008-12-04 @ 14:53:38
URL: http://camihllaneder.blogg.se/
Postat av: Besten



Till Matilda och Stina





Jag önskar dig inte guld, mitt barn

ej heller pengar och makt.



Jag önskar dig modet att vara dig själv

och stå för det du har sagt.

Jag önskar dig inte en stenfri väg,

men kraften att vägen gå.



Jag önskar dig kärlek i rikligt mått

och vänner att lita på.



Från Besten

2008-12-04 @ 15:33:15
Postat av: Ingegerd

Vilken klok och fin dikt!!

2008-12-04 @ 16:39:03
Postat av: camihlla

hehe vet inte om jag vill röjja deras namn.. så det kommer fram.. men dom är till dom yngre ;) jaså jobbar du med svärmor.. då behöver du inte säga vad jag känner för då skulle hon hacka sönder mej tyvärr.. hon tål inte att man tycker olika som henne. fast jobbar du med henne vet du att hon är speciell ;)

2008-12-04 @ 18:45:12
URL: http://camihllaneder.blogg.se/
Postat av: Carisma95

Hoppas det går åt rätt håll. Härligt att ha dottern som ett ljus i mörkret.

styrkekramar

2008-12-04 @ 20:14:20
URL: http://vastragotaland.blogspot.com
Postat av: Lindan

SÖTNOSEN DÄR =) PUSS PÅ ER

2008-12-04 @ 20:16:01
URL: http://plentan.blogg.se/
Postat av: Linda

Du genomgår just nu ditt livs tuffaste maratonlopp, och det är så fruktansvärt jobbigt, men du vet att vi följer dig från början till slut, bara du räcker ut din hand så tar vi den på en gång.

Detta klarar du, du har kommigt så långt redan nu Stina, du ser det inte själv, men vi på sidan ser, och du går åt rätt håll, beundrar dig gumman, du är så fruktansvärt stark!!! Älskar dig...

Vilken fin dikt du fått...

2008-12-04 @ 21:11:22
URL: http://luckylinda.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0