Mitt liv,eran glädje.

Kampen jag går igenom nu är kampen mellan förnuftet och känslan,det är en svår kamp att få dessa två synkade. Är dom inte synkade kan man lätt hamna ur balans,vilket jag har gjort nu. Alla redskap jag har som hjälper mig mot den rätta känslan,är helt otroliga igentligen. Jag kämpar med mig själv hela dygnet,men lyckas ändå hålla mig hyfsat i bra skick. Jag är faktiskt en mamma, har en underbar dotter som jag måste ta hand om hela dygnet,och sen så är jag ju sambo oxå och för att hålla han kvar så måste jag ju vara lite snäll oxå =) Jag beundrar mig själv faktiskt när jag sitter här och tänker,är tacksam för att jag är den jag är,och är tacksam för att jag fått den största gåvan på denna jord, och det är att bli en mamma.

Det är nu när man mår som sämst jag verkligen märker vilka som är mina riktiga vänner. och vilka som bara får kallas "vänner". Som sagt jag mår riktigt risigt nu, och det tar så mycket på mig och mina krafter plus att jag har en underbar liten Matilda som behöver sin mamma. Jag är så himla lycklig att jag har mina närmaste som verkligen orkar lyssna på mig, och kan ringa och fråga om jag behöver prata. När jag mår dåligt så måste jag bearbeta mig igenom problemen genom att prata prata prata,det finns inget bättre. I helgen har pappa och Ingegerd varit här och det har varit så skönt. Är så fruktansvärt trött på att må doligt och jobbar med mig själv varje minut hela dagarna för att klara av att stå upp på mina ben, men jag ska även klara mig igenom det här oxå. Jag ger aldrig upp jag är ingen förlorare,jag är stark och det här ska inte vinna över mig.

Mattias jag älskar dig så himla mycket, och tack för att du är en underbar sambo och pappa.
Min familj ni är det bästa,utan er ingen Stina =)
Linda ja vad kan jag säga, finns ingen som du.
Turtlan och Zandy älskar er.

Ja nu vart det ett sånnt där fint fjortis inlägg men jag kännde att jag behövde ut med mina känslor.=)

Nu är diagnosen akut sarkoidos till 99% faställd. Det känns så JÄVLA skönt,helt sjukt att man kan bli glad över att ha en sjudom, men allt är bättre än att DÖ!!

Det här är en lungsjudom som sätter sig i lungan och leder, och kan utlösas av traumatiska händelser,eller mycket stress. Som alla vet hade jag inte en trevlig förlossning, och hemkomsten var inte heller så himla bra.Så allt detta har nog utlöst sjukdomen. Ska nu äta cortison i fyra veckor till att börja med, så får vi se hur det är då,ska i väg på skicktröntgen den 16 för att se om lymfarna eller hur det stavas har blivit mindre.

Sen måste jag tacka min underbara vän Linda för att du ställde upp för mig i dag, det kan inte beskrivas i ord hur skönt det var att ha dig med mig, och ha ditt stöd. Jag älskar dig gumman.

Och tack alla för era fina kommentarer,dom har hjälpt mig på vägen.

Jag mår så jävla dåligt just nu =( Läkaren ringde i morse och berättade att lung röntgen inte var ok,så nu vill dom att jag ska göra en skicktröntgen. Det dom misstänker är en lungsjudom som heter sarkoidos, som sätter sig i huvudsak på lungorna och lederna. Det värsta med det hela är att nu tror ju jag att jag har lungcancer och jag kan verkligen inte släppa det. Det dom tror att dom såg på röngen är att lymfkörteln ör svullen, men vill kolla med skickt röntgen för då ser ,man bättre. Klarar inte av denna ovisshet jag blir galen,jag vill slita sönder allt jag ser och bara skrika,det gör så ont!!!! I morgon ska jag till reumatologen och jag hoppas verkligen att han kan ge mig lite bra svar,jag klarar inte det här annars. Har tagit en sobril och den hjälper inte ett skit,jag är ju mamma nu och måste ta hand om min dotter. Jag vill inte må dåkigt och jag vill verkligen inte dö, och det är ju den värsta ångesten. Jag ber till gud att allt är ok,jag kan ta att jag har sjukdomen bara jag är cancerfri........ Den här sjukdomen kan bryta ut efter en graviditet och amning, så snälla gud låt mig få vara OK...

Sobril tagen, fick ta även fast jag ammar. Nu längtar jag tills lugnet kommer och smärtan släpper.

Hade inte jag ammat just nu, så hade jag tagit minst 2 Sobril.....

Nu har vi kommit hem från barnkliniken, och där fick vi bara positiva besked. Matilda är fullt frisk och har bara fått för sig att rycka på huvudet. Eller det kallas aktiveringsfas, att hon utvecklas så mycket  men hjärnan hinner inte lixom med i bland, så då kan man fastna lite på sånna saker och det har ju lill stumpan gjort då =) Känns så skönt att ha fått träffat en specialist som kunde övertyga mig,ni som känner mig vet ju hur jag funkar. Åhh jag är så lycklig det känns som en sten har lättat från mitt bröst.

Annars så var jag på lungröntgen innan barnkliniken, sen på fredag så ska jag till rematulogen (stavning?) Anledningen till lungröntgen är att dom vill utesluta en sjukdom som sätter sig på lungorna och lederna. Jag har så himla ont nu och mina fötter har svullnat upp så det ser ut som jag är hög gravid och har fullt med vatten i kroppen,bara att mina fötter är härligt röda. Jag har en inflamation i båda mina fotleder,så nu hoppas jag att jag kan få ett svar på vad det är??

Måste ju bara skriva att det känns som verkligen allt drabbar mig, kan det vara för att jag är född fredagen den 13? Sjukt less är jag iaf.. MEN göadast i världen för att våran lillfis mår bra. Nu är det pepparkakor och GLÖGG!!

Ja i dag har Tillis fått sin första tand =) Åhh så sött hon blev ju så stor nu på en gång. Så i morgon ska vi köpa tandborste och tandkräm,ja för det har jag lärt mig att man ska börja borsta på en gång.Så nu i kväll har hon varit ganska gnällig, men somnade utan att jag behövde ge henne alvedon.

Annars så är det piss med mig =( Har så ont i mina leder och nu har foten svullnat upp rejält oxå,så i morgon blir det till läkaren igen,för så här kan jag inte gå. Ska bli spännande att få prov svaren om vad det kan vara? För hur skumt är det inte att bara en dag vakna av att du inte kan gå, eller lyfta nått för du har så jävla ont,och sen att det bara har blivit värre.  Och inte kan jag ta nå starka tabletter heller, eftersom jag ammar. Jaja slut gnällt för i dag, nu är det gkögg och mys med gubben. Pöss

ja jag är nog det,alltså med att blogga! I bland har jag riktig bloggtorka men nått ska jag nog lyckas kludda ner. Jag mår iaf lite bättre nu och det känns helt underbart,har börjat komma in i dom nya rutinerna med Matilda och då blir jag väl  lugnare antar jag. Nu ammar jag bara tre gånger per dag, och det känns faktiskt väldigt skönt,jag känner mig friare. Så nu ska jag börja ta mig ut på egen hand och låta Mattias ta över lite mer här hemma med Matilda. Vi har ju inte haft barnvakt till henne än så det är väl dax nu. Men jag har inte kännt mig i behöv eller kännt mig redo för det heller,man ska ju göra det i sin egen takt.

I dag har Linda,Liam och Felicia varit här,det var så mycigt och äntligen fick jag hålla lilla Liam länge och mysa lite med honom=) Och lilla Felicia lekte med Matilda haha var så kul att se hur Matilda förstod det och skrattade,och det tyckte ju Felicia var roligt. Var ner på stab en sväng och köpte nya dreggel halsdukar och käkade på mcd. Gud va kallt det är i dag oxå, och det är så himla svårt att veta hur man ska klä dom. Om dom ligger i en varm åkpåse, vad ska man då ha på dom????  I helgen blir det iaf lugnt,ska i väg till Tina på klädparty på söndag och då ska jag åka själv =) Nu vaknar sessan. Pöss

 Mmm ärtpure är smaskigt
Lycklig

Man kan leka sammtidigt som man håller i sina fötter,haha

Kollar in sin nya gåstol =)

Ja fy det kan man lugnt säga, mitt liv känns som ett stort glas Oboy ,bara massa skit som rörs runt och skapar oreda.
Jag är en tjej som gillar att ha koll på läget, men just nu känns det som att jag tappat fotfästet. Jag hatar att må så här hatar att ha ont i själen. Smärtan som kommer krypande i bröstet,kväver mig sakta och sätter griller i huvudet. Man tror att man har koll på läget, men så fort man tänker så slår det slint.

MEN vilken tur att jag är en stark tjej/kvinna som klarar det mesta,lär mig av mina misstag och går vidare. Jag tror så här: Det är av dina misstag du lär dig och blir klok,man ska må dåligt i bland för att jobba med sig själv och bli en bättre och starkare människa och har man aldrig varit nere på botten, hur ska man då kunna uppskatta det underbara på toppen? Jag tycker att alla människor borde gå till psykolog en gång i livet,för att rannska sig själv och komma till insikt med saker.

Jag har tänkt på en sak på sistonde, jag ställer alltid upp på andra vad det en gäller,stöttar kan prata i timmvis  om någon behöver mig eller känner sig ensam. Jag kan ge av mig själv till 100% om jag tycker att någon behöver det. Men igentligen så får jag inte så mycket tillbaka. JAG HATAR EGOISTISKA MÄNNISKOR!! Nu menar jag inte mina allra allra närmaste. Men jag ska fan sluta vara så jävla snäll jämt och ryta i från till sånna som livet bara handlar om dom själv och deras egna välmåeende.

Ja som sagt mitt liv är OBOY...

  Jag älskar er..

 Trött och hög gravid
 Ok då jag var glad oxå =)
 Aj aj nyss kommit in
 Åhh skönt nyss fått EDA (Haha va fet man var)
 AAAAAAJJJ
 Välkommen ut skruttan
Första mötet,underbara bebis
Ser så himla annorlunda ut
 Inga kommentarer
Första gången med kläder på =)
 Are you talking to me?
 Allt är i sin ordning, mob i högsta hugg och chipsen har anlänt =) Haha

Läkaren ringde och sa att det visade ingenting på EEG, så det är inte epilepsi lilla sessan har. Vi ska tillbaka den 26 på koll hos en nevrolog vet inte hur det stavas =) och göra ett till EEG. Dom vill gärna göra 2 st för att få en bra mätning. Jag frågade vad han då trodde att det var, och han trodde att det var en fix grej som hon fått för sig, Tack alla för era fina kommentarer och stöd,så nu håller vi tummarna att hon slutar med det här och att alla prover är jätte bra. Ett kort på busfröt bjuder jag på..

Att jag vill berätta det här så ni vet vad som händer i våra liv just nu..
Nu har vi nyss kommit hem från barnkliniken, har varit där och gjort massa undersökningar med våran lilla Matilda.
Hon har i två veckor ungefär haft som ryckningar i huvudet,drar hela huvudet bakåt och som lyfter lite på bröstkorgen. Trode till en början att det bara var nått hon fått för sig,så vi avvaktade. Men det har inte gett med sig,så på tisdagen så åkte vi in med henne för koll på kvällen, men då kunde dom inte göra så mycket,så vi fick ny tid till morgonen efter.
 
När vi kom dit så tittade dom lite på henne, och vi hade filmat när hon gjorde sina ryckningar,och det är vi så glad att vi gjorde,för annars är det nog svårt att föklara hur hon gör och för läkaren att bedömma. Fick iaf remiss till barnkliniken,för läkarundersökning och EEG. EEG är när dom sätter fast elektroder på huvudet och mäter hjärnaktiviteten,hon fick ligga i en säng med mig brevid i 30 min ungefär och hon var såå duktig. Visade även filmen där och frågade vad läkaren trodde att det kunde vara baserat bara av att titta på filmen, och han trodde att det antingen var nått hon bara fått för sig att göra,eller så kan det vara epilepsi =( Så nu sitter vi här hemma och väntar på svaren som kommer vid fyra och det är en jävlig väntan.

Vårat älskade lilla barn, mamma och pappa ber till gud att du är frisk och mår bra. Du är vårat allt och vi kommer alltid att finnas för dig,mår du dåligt mår vi dåligt. Vi älskar dig...

Jobbigt...

Hon är så himla underbar min tjej. Älskar henne så mycket...

Min lilla sessa är sjuk =( Eller hon reagerar på vaccinet hon fick i går. Hon har feber och är gnällig och trött,min lilla gumma. Hoppas att det stannar här nu iaf och att det inte blir värre. Just nu ligger hon och sover och då passar jag på att blogga lite,hon vill vara i famnen hela tiden annars och det är ju verkligen inte likt henne.

I dag hade vi tänkt att åka till sandviken så jag fick mysa lite med Liam, och sen åka hem till mamma! Men nu får det bli en hemma dag,jag är ganska sugen på att baka bullar och chockladrutor som jag bakade till dopet. Hmm men sånnt ska man ju inte ha hemma,för då blir man ju sugen att äta det själv hela tiden. Jaja jag får ta mig en funderare nått ska jag då hitta på.



                   Min kärlek till dig är gränslös.